Tre gossar, en Älskling och en mamma

Igår var vi till ett blåsigt och regningt Kristianstad för lite shopping. Vädret var inte det roligaste så det blev ett ganska kort besök. En underbart vacker kyrka har de där i alla fall. "Hem" till Olofström, lämnade av en trött Marcus hos Micke och sen blev det en tur ner "på byn" för att kolla läget där. In på Idoffs och hittade rea-fynd. :o)  Ännu en god middag tillredd av bror och sen lite filmkväll i tv-soffan.
Idag åkte jag och Macke till Karlskrona för att hälsa på världens goaste Gerd. Det är min farfars syster. Hon och jag brevväxlar (ja, sådana där riktiga brev med papper och penna...) och har massor att prata om. Nu var det tre år sedan jag hälsade på henne, så det var jätte-kul att träffas igen. Dessutom ville jag att hon skulle få träffa Macke och att han skulle få träffa henne. De fann varandra och han fick hennes klara godkännande. :o)
Vi fikade en stund och fick höra idel spännande historier från Gerds 87-åriga liv. Hon är en verklig ängel här på jorden.
Middagen stod jag och Macke för och nu ska vi ha en mysig sista kväll här innan vi ska åka hemåt imorgon.

Både Macke och jag är långlediga över jul och nyår, så vi passade på att styra kosan söderut idag. Vi tog med oss Marcus och åkte ner till Olofström för att hälsa på min äldsta bror, Micke. Redan i Stockholm började Marcus undra om vi inte var framme snart... Suck!! Resan gick bara bra. Vi hade bokstavstävling i bilen och gissa hur svårt det är att komma på djur som börjar på bokstaven A?!? Till slut fick Macke ge sig och segern var min!! :o)
För visst är väl amöban ett djur..? God middag hos bror, lite Robert Gustavsson, Sing Star och Guitar Hero... Vem hade kunnat tro att älsklingen var ett sådant ess på gura!?? :o)  Nu börjar det bli dags att krypa ner under täcket. Imorgon blir det nya äventyr. Nattinatt.

På eftermiddagen kom mina små älsklingar hem och bytte om till fina julkläderna. Sen dök även mormor, morfar och gammelfarmor May upp lagom till "Kalles jul". Som vanligt var det de vuxna som tyckte det var roligast med Askungen, Ferdinand och alla de andra. Marcus och Erik är lite svårare att imponera på med gamla repriser. Nåja... Själv for jag mellan tv:n och köket för att få klart det sista tills vi skulle äta. Allt det goda fanns på julbordet och det smakade lika gott som alltid. Efter lite spilld julmust, brottningsmatch på golvet och MASSOR med tjat var det så äntligen dags för julklappsutdelning. Det tog sin tid och det är en konst att få ut alla paket i rättvis ordning. Behöver jag säga att Marcus och Erik fick flest och var supernöjda när det till sist var tomt under granen..? :o) Det värmer ett modershjärta att se den glädjen!! Sen blev det julgodis i långa banor och efter det var det en liten kille som däckade i mammans säng. I min nya, fina soffa blev det TP och jag kan ju bara nämna att det var undertecknad som vann. :o)  Storebror kröp i säng, mormor, morfar och farmor May tackade för sig och jag och Macke städade upp lite innan det var sovdags. En mysig jul som jag hade glädjen att dela med några av dem jag älskar. Saknade mina bröder men något år kanske vi kan sammanstråla och fira alla tillsammans. Jag hoppas på det i alla fall. God jul till er alla!!

Julaftons morgon började med en liten morgongåva. När jultvagningen var avklarad och finstassen satt på plats, bar det av till min barndoms kyrka för julgudstjänst. En barnkör sjöng så vackert att ögonen tåradesoch jag kunde nästan se mig själv som liten tös, stå där framme och sjunga alla de välkända julsångerna. Kyrkan var fylld till bristningsgränsen. Varenda plats var upptagen och folk stod längst bak för att få vara med den här speciella dagen. Så mycket mer speciell blev den för mig och Macke, som efter gudstjänsten förlovade oss!! :o)  Annonsen i UNT säger allt; "Ibland är det bara så självklart!" Lav jo!! :o)

Den var platt och genomfrusen när vi valde den. När den tinat och fällt ut sina grenar blev den helt fantastisk!! Så tät att man knapps kan se stammen!! Den luktar helt underbart gott och för mig blir det verkligen jul när man känner grandoften. Mmm... Macke gjorde ett bra jobb med att såga till stammen för att lyckas få ner den i julgransfoten. Han kämpade så att svetten lackade och resultatet blev...perfekt!! :o) Nu får vi se om polkagriskäpparna får sitta kvar lite längre i år än förra året. Tänk så märkligt det är att de bara kan försvinna så där... ;o)

Jag kan bara inte fatta att det redan är åtta år sedan han kom till världen!! Det kanske inte känns som igår, men inte tusan kan det väl vara åtta år sedan!?! Av någon anledning så lyckades vi trava in och väcka guldklimpen, med sång och paket, exakt på minuten åtta år efter han föddes. Klockan 06.21 fick vi liv i en yrvaken men glad och förväntansfull kille. Frukosten var, konstigt nog, inte alls särskilt intressant den här morgonen men presenterna togs glatt emot och öppnades i ett rasande tempo. Lyckligt kunde födelsedagsbarnet sen konstatera att; "Det här var den absolut BÄSTA födelsedagen någonsin!!". Det får man väl kalla lyckat!! :o)
På kvällen kom mormor och morfar över och fikade. Det blir ju aldrig tårta på Marcus födelsedagar (han avskyr det verkligen!) men däremot chokladbollar och glass. Mums!! Grattis min älskade skatt!!

Luciamorgon brukar för min del innebära luciatåg på tv i ottan, med en lussebulle och en kopp varm choklad. Sen kanske ett luciatåg till, på dagis eller i skolan, med små tärnor, tomtar och pepparkaksgubbar (de där stjärngossarna med "dumstrut" på huvudet verkar bli allt mer sällsynta). Inte idag. Låg kvar för länge i sängen, missade lussefirandet på tv, stressade till Hallen i Gåvsta där hela scenen fylldes av sjörövare. Jo visst, båt, Jolly Roger-flagga, skattkista och en massa små söta sjörövare som alla odlat skägg och mustasch under natten. Marcus klass och sexåringarna hade hand om Gåvsta skolas julshow i år. Ettorna har alltid luciatåget. Hann se några tomtenissar också faktiskt, men sen var det Emil, Pippi, Ronja, Lotta, Madicken och alla de andra Astrid Lindgren-figurerna som tog över. Det var Astrid Lindgren-tema i år för att uppmärksamma att Astrid skulle ha fyllt 100 år i år. De sjöng så fint och Marcus var väldigt nöjd efteråt. 
Visst blev det lite luciatåg också idag. Först på jobbet där ett gäng små knattar kom och lussade för gamlingarna på våningen över oss. Vi tjuvlyssnade lite i trapphuset. Nu sitter jag framför tv:n och tittar på reprisen från morgonens program. Älsklingen dricker glögg så det luktar så där underbart gott, och vi mumsar lussebullar och pepparkakor. Ljusen är tända och det är precis så där mysigt som det ska vara på lucia. :o) 

Igår var det Nobeldagen och det uppmärksammades som vanligt på tv i stort sett hela dagen och kvällen. I år var det tv 4 som hade den äran att sända timme efter timme. Man kan väl tycka vad man vill om det här spektaklet. En fin gammal tradition och bra reklam för Sverige kanske..? Jag har alltid tyckt det varit kul att se vad drottningen och sessorna har för vackra klänningar på sig och vad alla gäster ska få för god mat, men resten har jag skippat. Satt och zappade mellan kanalerna igår kväll och hamnade på tvåan, där man visade ett reportage om de Gula änglarna som hjälper hemlösa i Stockholm. Att först se det och sen zappa vidare två knapptryck, och hamna mitt i Nobelmiddagen med allt sitt överflöd fick det nästan att vända sig i magen. Man visar gala efter gala där man samlar in pengar till bröstcancer, världens barn och andra mindre lyckligt lottade. Sen visar man hur man bara kan vräka ut miljontals kronor en enda dag, på en enda fest. Jag röstar på att man lägger ner det där partajet och skänker alla pengar till Barncancerfonden eller något annat behjärtansvärt. Men det är ju min ringa åsikt.

Jag är pedant. Det är lika bra att erkänna. Inte alltid dock, men vissa saker måste bara bli så där perfekta. Brukar göra pepparkakshus varje år. Tycker det är jätte-skoj!! Det skulle mina barn säkert också tycka...tror jag... Jag är en usel mamma när det gäller just mitt pepparkakshus. Barnen får visst vara med. Det får de visst det...och TITTA när mamma gör. Jag är hemsk!! Jag vet, och det finns ingen riktigt bra ursäkt heller. Det är bara så att jag vill att det ska bli precis så där fint som jag tänkt mig. Då kan man inte bara hälla över glasyren och slänga på lite godis på taket. För att ni ska förstå kan jag ju säga att jag till och med sorterar mina Non-Stop efter färg, slänger de som är lite trasiga och sätter sedan fast dem med stor möda. Inte helt lätt att inte få två med samma färg bredvid varandra...eller under varandra. Ja, jag är knäpp. Det är ju det jag säger! Glasyren måste också bli perfekt, med små istappar hängande här och där längs taket. Jag har en dockskåpslampa inne i huset så det lyser så fint där inne på kvällen. Sen är jag nöjd med mitt mästerverk, ställer upp det på ett högt skåp där man bara får se och absolut inte röra. Vilken kul mamma jag är!! Sen när julen är över är huset så dammigt och segt att barnen inte ens vill smaka en bit. Ja, ni kan ju kanske förstå hur skoj mina barn tycker det är med pepparkakshus... :o(
I år blev det annat!! Nej då, jag har fortfarande gjort mitt hus alldeles själv (kan inte släppa det riktigt...), men i år gjorde vi en tävling. Killarna mot tjejerna...Killarna mot mamma alltså! Macke, Marcus och Erik gjorde ett eget och smågrabbarna fick göra precis som de ville. Ögonen lyste på Erik när han fullkomligen DRÄNKTE deras hus i grön glasyr!! :o)  Marcus, däremot, ville byta lag och vara med mig när han såg hur "killhuset" såg ut. Vi bestämde att han ska få vara domare istället (mamman vill ju göra sitt hus själv...). Grabbarnas hus skulle bli ett spökhus med ett äkta spökmonster som står på vakt utanför, så att ingen ska kunna komma in och stjäla några julklappar. Mitt hus blev ett älvhus. Jätte-tjejigt!! Med vit och rosa glasyr och massor med silverkulor på taket. Inte alls som jag brukar göra det, men nu fick det bli så. Är det tävling så är det och jag tror att domaren faller för silverkulorna. Tävlingen avgörs först på julafton, så fram till dess får man fixa med sitt hus. Grabbhuset ser ni på bilden.

Hemma hos mig finns det två små gossar som går runt och sjunger. Framför allt den minsta. Han sjunger och sjunger och sjunger. Som mamma ler jag och myser när han sjunger på "Skatan Klara", "Sjörövar Fabbe" eller någon annan gullig barnvisa som passar en liten skrutt på knappa fyra år. Nu är det så att mamman lyssnar väldigt mycket på musik själv, och radion står på nästan jämt och hela tiden. Radiovågorna når även små öron och nu heter Eriks och Marcus stora idol Magnus Uggla. Så nu ligger Skatan Klara på hyllan och Erik går och skrålar "Hallåååå där ute! Jag är VILD OCH SKILD!!!" Ja, vad gör man..?? Just den texten är väl inte riktigt anpassad till en fyra-åring!? Inte "Sen kom han som gick på tabletter..." heller... Det är den enda raden Erik kan i den låten. Jippie!! :o(

Jag har nog världens bästa frisör!! Idag gick jag dit som fröken Svinto och 90 minuter senare gick jag ut som fröken Änglalock. Trolleri kan man tro!! Jo då, Anne har en massa olika knep och tricks för sig och sen blir det bara så bra. Ett par delar hemlig trollbrygd (=schampoo och balsam som luktar gottigottgott), magiska vätskor ( i form av glansspray, skum och annat kladd) och sen svänger hon med sina trollspön (kammen, saxen, fönen och till slut locktången) och resultatet blir helt förtrollande vackert!! Inte ett Svinto så långt ögat kan nå. Innan jag kom hem var ju frisyren lite olik den på bilden, kan man ju lugnt påstå. Kan väl säga att det typ regnade när jag skulle hem...och blåste...och Anna hade glömt paraplyet hemma... Skoj!! :o(  Men bilden finns kvar, och en bild säger ju mer än tusen ord. :o)  En sådan där magisk locktång ska jag önska mig när jag sitter i Tomtens knä i år. Absolut!!

Nog hade det varit väldigt mysigt med lite vintervitt ute idag när det är första advent, men icke. Grått och mest halvsmält is ute. Jag och älsklingen begav oss till Björklinge kyrka kl 10 för att fira advent. En fantastiskt vacker kyrka som påminde en del om Danmarks kyrka. Vi var med på adventsmässan, kören sjöng och vi tog nattvarden. Så glad att äntligen sitta i en kyrka igen och så lycklig att få göra det med älsklingens hand i min, på första advent. :o)

Kolla in det här!! Jag älskar Polly-kulor!! De mörka är godast. Brukade plocka ut dem ur den där blå påsen som var den enda som fanns från början. Är ju galen i vit choklad också, så när den där påsen med bara mörka och vita Pollysar kom kan ni ju gissa vem som blev glad..!? Idag hittade jag den här. JUL-Polly!! De smakar glögg, knäck, saffran och marsipan. Knäcken var super-god!! Marsipan var ganska neutral och de andra två kan jag faktiskt vara utan. Nej, Polly ska smaka Polly. De mörka och de vita... MUMS!! :o)

...till och med på datorn. Kolla in vilken tokmysig skärmsläckare jag hittat. Brasan rör sig och sprakar medan man hör lite svag julmusik... Ja, jag vet... Så onödigt...men så mycket mys!! :o)

För mig finns ingen mysigare tid på året än advent. Jag julpyntar och gör fint en hel dag medan Carola, Tommy Körberg m.fl. sjunger vackra julsånger i bakgrunden. Den dagen njuter jag för fullt och när kvällen kommer, mörkret sänker sig och jag får tända alla ljusstakar och stjärnor, sätta mig i soffan och se hur vackert det blivit...då är lyckan fullständig. Så här fina fönster fick Macke i vardagsrummet.