Tre gossar, en Älskling och en mamma

Ja, efter tre veckors semester med en massa skoj är det nu dags att börja jobba ett tag igen. Med fina minnen från de senaste veckorna kommer det att gå som en dans. Dessutom en veckas ledighet kvar att se fram emot. :o)

Ett par km ifrån sommarstugan ligger ett ställe som heter Murberget. Där har man samlat en massa gamla hus från olika delar av Sverige (ungefär som man gjort på Skansen...). Bland annat finns där en gammal prästgård från Viksjö, som är byggd i början av 1800-talet. I just det huset är min farfar född!! Min farmor berättade det för mig och självklart ville jag åka dit och titta. Tänk vilket sammanträffande att just den gamla prästgården blivit flyttad just dit. :o)
Vilken känsla det var att kliva innanför dörren till detta gamla hus. Speciellt för mig. Där inne föddes min farfar år 1919. Nu var det tyvärr omgjort inuti och gick i 40-talsstil, men det kändes ändå mäktigt att få kliva in i det rum där den gamla pastorsexpeditionen en gång fanns. Där måste min gammelfarfar suttit och arbetat för länge, länge sedan. Där satt han säkert och skrev på sina predikningar medan farfar, som liten skrutt, busade runt utanför dörren. Jätteroligt att se!!

Vi firade midsommar uppe i stugan och hade ett par sköna dagar där uppe. Vi åt god, traditionell midsommarmat och sen åkte vi ut med båten och fiskade. Äntligen fick vi napp!! Älsklingen drog upp en gädda på ett par kilo. Marcus hjälpte till att få upp den med håven medan Erik började gråta av rädsla. Det var ju en så STOR fisk!! Läskigt när den sprattlade och for runt för att komma loss förstås. Erik trodde att vi skulle få upp en lika liten fisk som han håvat upp runt bryggan tidigare. "Nu får du inte fiska mer!" sa han till Älsklingen. "Nu åker vi hem!"  Det gjorde vi efter en stund med en stor firre i en påse, som hamnade i frysen.

Från stugan i Härnösand till Höga Kusten-bron tar det ca tjugo minuter med bil. Vi åkte dit och visade killarna denna jättebro. Vi hittade en stor lekplats där de lekte, klättrade och for omkring en stund. "Skönt att bli av med lite energi och spring i benen", sa Marcus.

Två dagar spenderade vi på Kolmården och en natt på Vildmarkshotellet. Vilken fin djurpark!! Massor att göra för barnen som hade superkul! Båda killarna red kamel (Eriks kamel rymde precis innan han skulle sitta upp, men skötarna fick tag på honom och ridturen gick bra...).



Den stora lyckan var ju att få gå på Delfinariet och se de helt underbara delfinerna i sin show (till Markoolios musik till barnens stora förtjusning). Mamman satt med tårar i ögonen för att det var så himla bra!! Sen blev det mjukisdelfiner och delfintröjor i Seaside shopen utanför. Att vara delfinskötare måste ju vara jordens bästa jobb!! Vilka fantastiska djur!!
Vi såg också tigrar, sälar, gorillor, noshörningar, surikater, gnuer, antiloper, elefanter och en massa annat. När vi åkte genom safariparken såg vi zebror, björnar, giraffer, lejon mm. Inne på Tropicariet fanns ormar, spindlar (som mamman faktiskt vågade titta på!!), ödlor, alligatorer (vet ni skillnaden mellan en krokodil och en alligator..? Det vet vi nu.), fiskar och så HAJAR!! Där stod mamman som fastfrusen. Helt fascinerad och lyckoruset var totalt!! Stora, vackra djur som gled förbi sakta, tyst och så graciöst. Ståpäls!!! Japp! På hela kroppen!! En önskan jag har är ju att få dyka med vithajar någon gång. Vilken adrenalinkick det skulle vara!! En upplevelse för livet. Något man ALDRIG glömmer!! En dag kanske..?

En trött storebror...

...och en pigg lillebror!

Ja, lördagen den 14/6 2008 blev vi äntligen herr och fru!! Vi gifte oss i Härnösands domkyrka och bara Marcus och Erik var med. Vi gjorde det på vårt sätt. Litet, intimt, väldigt personligt och enormt känslosamt. Precis som vi ville ha det, både Älsklingen och jag. Det var många som höll på att sätta frukostkaffet i halsen när de läste vigselannonsen i tidningen den morgonen. Vi hade inte sagt något innan. Nu är vi man och fru, och det för evigt.

Det blev en dag vi aldrig kommer att glömma...av fler anledningar. Morgonen började med frukost och att vi klädde oss fina. Sen gick vi ut i trädgården för att ta lite fina kort innan vi skulle åka till kyrkan. När det är dags att åka händer det som inte får hända. Olyckan är framme. Riktigt ordentligt också!! Marcus ser sig inte för och springer med pannan före rakt in i ett plåttak!! Jag hör bara ett vrål och när jag vänder mig om ser jag en syn jag aldrig kommer glömma... Marcus kommer springande mot mig, skrikande och med handen för pannan. Jag inser direkt att det är illa. Det var det. Riktigt illa!! När jag tar bort Marcus hand ser jag ett stort, blödande sår som glipar ordentligt! Då kom paniken. Jag blev så rädd att jag inte kunde tänka alls på några sekunder. Sen sprang jag in med gråten i halsen, slet åt mig en handduk och sprang ut igen. Tryckte handduken mot såret och tankarna rusade inuti samtidigt som jag försökte behålla lugnet för att inte skrämma Marcus mer än nödvändigt. Kom på att vi har en Första hjälpen-väska i bilen. Älsklingen kutade upp och hämtade den och jag fick fram ett förband som jag fick fast över såret. Tjugo minuter kvar till bröllopet... Skulle vi behöva ringa prästen och ställa in alltihop?? Vad gör man?? Marcus måste till sjukhus och få såret sytt, så mycket stod ju klart. När vi alla lugnat ner oss lite frågade vi Marcus hur det kändes och han tyckte att vi skulle åka till kyrkan först, och sen till doktorn. Så fick det bli. Vigseln tog tjugo minuter och sen ilade vi iväg till Primärvårdsjouren, som aldrig haft så finklädda patienter. Väntrummet var helt tomt och vi fick hjälp direkt. Helt underbart go personal som tog så väl hand om Marcus. Såret fick sys med tre stygn och det var en lättad familj som kunde gå ut i solen igen. Marcus var glad igen och så stolt över sig själv, som klarat allt så bra. Själv var jag gråtfärdig när jag såg min lilla tappra kille som bet ihop och var så modig. Såret var bedövat och nu gick resan till stans leksaksaffär. En lycklig kille kom ut med en STOR låda under armen och allt var frid och fröjd igen. Resten av dagen gick problemfritt och vi fick en mysig bröllopskväll.



Först när vi kommit i säng och det var dags att sova kom min reaktion på allt som hänt. Tankar på vad som kunde ha hänt, på vad man borde ha gjort och inte gjort... Massor med tårar... Tur att maken var där och kunde trösta. När vi pratat en stund kunde vi somna. Som tur var gick ju allt bra till sist och Marcus mår bra.

Fredagkvällen bjöd på ett underbart väder, så vi tog med oss kastspön och metspön och begav oss ut med båten för en fisketur. Jättemysigt!! Ingen lyckades dra upp någon gammelgädda men mamman var närmast. Det högg och drog till ordentligt i linan, men sen smet den rackaren. Nybörjartur kanske man kan säga eftersom jag aldrig fiskat förut. Kul var det i alla fall. Så kul att vi glömde tiden totalt. När vi kom hem och skulle fixa middag upptäckte vi att klockan var 20.30!!
Vi var fyra trötta som stupade i säng efter maten.

Ibland kan man ju bli så där förfärligt trött i benen när man måste gå på stan. Då kan det vara bra att ha en storebror!!

...blev en kanonfin dag uppe i Härnösand (ingen otur här inte...). Vi började med att åka upp på Vårdkasberget för att visa grabbarna en fantastisk utsikt över stan.



Sen blev det en tur ner till stan för att fixa en del saker. På en parkering fick vi syn på en bil vi bara måste fotografera. Nog för att det är ganska vanligt att man använder bilar som vinster i alla möjliga lotterier men... Ja, ni förstår säkert... Är en gammal rostig Volvo verkligen det bästa sättet att locka kunder??

Mina grabbar alla tre.  :o)

Igår var det dags för årets besök på Skansen. Äntligen lagom varmt ute så att man skulle orka gå. Många djur var ändå slöa av värmen och låg och sov, men vi såg i alla fall de flesta. De absolut gulligaste var när vi såg vargmamman ta upp sina tre små, ulliga, gulliga ungar ur sin grop. Tre små nalleungar låg och sov med sin mamma, och två älgkalvar gjorde detsamma hos stora mamma älg. De som såg ut att ha det allra skönast i värmen var sälarna som gled runt i vattnet. Så smidiga i vattnet och så klumpiga på land (ungefär som jag just nu...). Inne på Skansenakvariet såg vi gulliga apor (en hel hög med sovande lemurer), stora och små och färggranna ormar (Marcus höll min hand så hårt så hårt...), vackra fiskar (bland annat Nemo, Marvin och Doris...), enorma krokodiler och läskiga, håriga spindlar (då var jag knottrig på hela kroppen!!). På vägen ut finns ju "Klapp- och kramhörnan" där man får känna lite på en orm och en spindel om man vill. Marcus pep och sprang. Erik däremot följde med mig fram. Ormen Snoddas vågade vi klappa tillsammans men den där håriga tarantellan bredvid lät vi bli. Något år kanske jag kommer våga... Kanske... Förmodligen inte...
På vägen ut från Skansken stannade vi och grabbarna åkte karuseller och spelade på chokladhjulet. Ingen vinst men så glada ändå. Marcus fick en ny kompis; en liten gosig leopard (som sedan fick det påhittiga namnet Leo) och Erik vann en liten hund uppe på Bollnästorget. Nöjda och glada tog vi oss tillbaka till bilen och begav oss hemåt. Två trötta små killar i baksätet. Den ena tröttare än den andra.

Som att baka och använda samma ingredienser, men ändå få två helt olika kakor. Märkligt! Erik är nästan alltid glad och skiner som en liten sol. Han kan bli arg snabbt men blir glad lika snabbt igen. Han tar sig för med saker och kan roa sig själv långa stunder. Envis som en liten get och vill gärna bestämma. Han fullkomligt ÄLSKAR att vara utomhus!! Spelar ingen roll vilket väder eller vilken årstid det är. Han kan vara ute hur mycket som helst.




Marcus däremot kan vara riktigt tjurig och långsint. Han är mer stillsam och sitter mer än gärna framför datorn eller tv:n timme efter timme. Spelar ingen roll att det är högsommarvärme ute. Han vill gärna att någon annan underhåller honom och har ofta svårt att hitta på vad han ska göra.
Tänk att det kan bli så olika!!

Erik badar och badar hela dagarna nu, och när han måste komma upp en stund har han ändå svårt att slita sig ifrån vattnet. Inte ens när han skulle äta glass kunde han låta bli, utan satte sig helt enkelt i en liten fotbalja med vatten på altanen. Tok-unge!!  :o)

Vilken gull-unge!! Som en liten Emil såg han ut i morse när jag skjutsade iväg honom till skolan. Idag skulle de ha Gammeldags dag (anno 1900-1910-tal) och jag var uppe med tuppen och fixade. Kortbyxor, skjorta, hängslen, träskor och en typisk keps/mössa. En korg med pannkakor inslagna i smörpapper, ett äpple, en glasflaska med mjölk och en liten strut med fruktkarameller till fröken.
Jag hade själv en Gammeldags dag i skolan när jag gick i lågstadiet, och jag älskade det! Idag fick jag riktiga flashbacks när jag lämnade Marcus. Gick med honom in bara för att få ta en titt på alla som klätt sig så fint. Små flickor med bomullsklänningar, förkläden och flätor och så fröknarna med sina fina långkjolar och knytblusar. Dagen började med morgongymnastik ute vid flaggstången. Sen sjöngs någon psalm. Väl inne i skolan blev det förhör på tio Guds bud, någon fick stå i skamvrån och så kom en magister och kontrollerade att barnens naglar var välansade. Lunchen intogs utomhus i gräset. Marcus tyckte att det hade varit en rolig dag och jag njöt av alla barndomsminnen. :o)

Familjens största (men ändå minsta) blötdjur!! Utan konkurrens!! Erik fullkomligt ÄLSKAR att bada!!

Ja, är man öronbarn, har rör i öronen och ÄLSKAR att bada så blir det så här... badmössa PÅ!!! Han är så duktig och kommer ihåg den varenda gång han ska ner i poolen. Inte ett gnäll om att han måste ha den.

Juni har kommit och så även sommarvärmen. För egen del föredrar jag när temperaturen ligger runt +25, det fläktar lite och finns några små molntussar som solen kan gömma sig bakom då och då. När det är runt trettio heta grader, vindstilla och inte ett moln på himlen går man ju nästan under, får solsting och värmeslag på samma gång. Då är det näst intill nödvändigt att kunna bada någonstans, så vi införskaffade en pool till trädgården. En liten nätt sak som rymmer över 10.000 liter vatten. Värd varenda krona redan efter tre dagar!! Jag har ju två barn som fungerar ungefär som små sjögurkor. Finns det vatten så dras de dit som en magnet. Har de kommit ner i vattnet krävs ett proffs för att få upp dem igen. De badar och badar och badar... Huttrar och fryser och skakar... Läpparna antar en blå-lila färg, men ni ska inte tro att de ska komma upp och värma sig lite en stund. Nej, då ska det badas och badas och badas... Så vår pool var en BRA investering!! Tro mig!!

Denna gång i Vendel på Mors Dag och nu var vi med hela familjen. Erik tyckte det var jättespännande med alla motorcyklar men hade önskemål om hörselkåpor nästa gång. Älsklingen körde kanon och enda sviterna efter den här tävlingen var enorma blåsor i händerna. Blödde igenom handskar och allt. Men stanna och bryta var tydligen inget alternativ!! Vilken himla tur för honom att han har egen privat sjuksköterska med sig!! :o)  Snart var händerna tvättade och omplåstrade.

Det här är en helt vanlig fredagkväll hemma hos oss. Tre minuter senare sov även mamman...

Så pigg och fräsch innan tävlingen. Sex timmar senare såg bilden lite annorlunda ut. Marcus hade med sig en bok och fördrev tiden mellan varven med att ligga och läsa.

I början av maj tog vi med oss Erik och åkte till Djurgården i Sthlm. Det var en helt underbart vacker och solig dag och vi bestämde oss för att gå på Astrid Lindgrens Junibacken. Sagotåget var en hit och Erik var helt fascinerad av allt han såg. Själv sitter jag alltid med tårar i ögonen när jag hör Astrids röst berätta sina underbara sagor. Lek i Villa Villekulla och i Karlsson på takets hus var något som Erik njöt av. Där kunde man klättra och klänga, krypa in i små luckor och komma ut någon helt annanstans, åka rutchkana och sitta på Lilla Gubben, leka med Pippis grejer och klättra upp på Karlssons tak. Till slut lyckades vi få med oss Lill-Jerka och handlade lite smågrejer i den fina affären som finns. Erik fick en egen "Bysse" (likadan som Emil har) och lite andra smågrejer. En bok till Marcus fick vi med oss också. Marcus hade skola den här dagen och sen skulle han följa med en kompis hem, så därför var han inte med. När vi gjort Junibacken och kom ut i solen igen så var det absolut dags för glass!! Gott!!