Tre gossar, en Älskling och en mamma

Idag, den 23/4 2006, var det precis sex år sedan vår stora kille döptes i Danmarks kyrka. Hans Fredrik Marcus var namnen han fick. Mamman och Marcus hade lite mys vid sängdags och tände dopljuset tillsammans. Marcus är inne i en "Harry Potter-fas" skulle man kunna säga. Därav det blixt-formade "ärret" i pannan. Egenhändigt ditritat av busfröet själv idag. Gullunge!!

De första två dagarna efter Eriks operation har han haft feber och varit ganska påverkad och hängig. Idag vågade vi oss dock ned på stan för att inta årets allra första mjukglass. Då är det verkligen vår. Blåsigt och lite kyligt men glass blev det, och den lindrade ganska skönt i en liten öm hals. Fleece-tröjan och Byggare Bob-mössan värmde gott. Innan vi åkte hem gick vi in i vår vackra Domkyrka och tittade och tände några ljus. Det var ju i alla fall söndag.

Vid 13-tiden kunde vi äntligen styra bilen hemåt igen, och vid det laget var Erik så trött att han somnade direkt. Vilken tapper krigare vi har! Han har varit så duktig och så modig hela dagen. Äntligen är det över och nu hoppas vi att allt ska gå bra efteråt, utan komplikationer.

För att få bli av med droppet och "flygplanet" i armen, ville sjuksköterskan Åsa, att Erik skulle försöka få i sig något mer än glassen. Vi gjorde ett tappert försök med en flaska välling, men det var inte så populärt. Guldnougaten mammam hade i väskan gick dock i utan några som helat protester. Konstigt!! ;o)

Någon halvtimme efter att Erik kommit tillbaka till vårdavdelningen, satte han igång att leka. Barns återhämtningsförmåga är ju helt sanslös!!

Uppe på vårdavdelningen väntade pappan och en jätte-god Piggelin-glass på Erik. Kall glass är bra för onda halsar.

Klockan 08.00 var det dags att åka ner till operationsavdelningen. Då hade Erik fått på sig en operationsskjorta, modell liten, och satt så stolt i sängen hela vägen ner. Mamman följde med ner tillsammans med Nalle och traktorn. Att få ett "flygplan" i armen var nog inte det allra roligaste som hänt i Eriks liv, men han var jätte-duktig. Somnade kl 08.20 och då fick mamman slita sig och gå upp till avdelningen och vänta. Operationen tog ungefär en timme. Man tog bort två tredjedelar av halsmandlarna, skrapade bort det sista av körteln bakom näsan och satte rör i båda öronen. Nu äntligen är det gjort.  När Erik kom till uppvakningsavdelningen kom mamman ner igen och där var vi någon timme innan Erik hade vaknat ordentligt, och vi fick gå upp till vårdavdelningen igen.

Mamman har gått och varit nervös sista veckan. Idag var det dags. Erik skulle opereras. Upp i ottan och iväg till Ackis. Mamman, pappan och Erik. Mormor kom och tog hand om Marcus och såg till så att han kom iväg till skolan. Här har Erik precis bekantat sig med sin stora sjukhussäng, fått lite lugnande och smärtstillande medicin och så hittade han en jätte-fin traktor. Lyckan var gjord! Plåstret på hakan kommer från en "krigsskada" på dagis. Ramlade och slog hakan på en kartong. Det blev en glipa på 2 cm som de tejpade ihop på vårdcentralen. Vi har kommit på att den här lille killen hatar allt vad plåster heter. Raka motsatsen till sin storebror som gärna har plåster lite överallt...oavsett om det behövs eller inte. Det känns alltid lite bättre med ett plåster tycker Marcus.

Vilken utsikt mamman har från sitt jobb.

Idag opererades mamman för ett ljumskbråck. Tre hål blev det efter en laparoscopi som tog ungefär en timme. Mamman sov gott hela tiden och mådde inte alls illa när hon vaknade (vilken lycka för en med kräkfobi!). Nu har hon ett nät insatt i ljumsken och där får det sitta kvar. Ont i såren på magen och ont där de varit och "rotat" runt med instrumenten, men hemma igen. Går som en gammal gumma och lär knappast göra en frivolt ur sängen imorgon.

Och så säger de att man blir pigg av frukt!?

På lördagar ser vår yngste son ut så här. Då får man "ooooooodis"!!!

Två små änglar när de är som allra mysigast.

Det bor ett litet monster hemma hos oss (egentligen är de två). ;o)