Tre gossar, en Älskling och en mamma

Allt väl med Joel som nu klivit över 5-kilos gränsen med sina 5010 gram. Han fortsätter att följa sina kurvor som han ska. Det var även dags för en liten fyraveckors-kontroll. Man vill se så att barnet kan fästa och kanske till och med följa ett föremål med blicken. Det kunde Juppe!! Tittade storögt på den röda tygbollen som distriktssköterskan höll upp framför honom, och följde den fint när hon flyttade den från sida till sida. 

Sen skulle vi gå hem igen. Joel var trött och somnade direkt i vagnen. Jag började gå och tog en annan väg hem. Det skulle jag INTE ha gjort!! Vägen tog ju aldrig slut!! Trodde aldrig att vi skulle komma hem. Jag gick och gick och gick. Till slut var jag så trött i benen att jag tänkte stå still på fläcken tills Älsklingen kom hem från jobbet och kunde komma och hämta mig...tre timmar senare. Det blåste kallt och jag frös om benen och kinderna. Resten av kroppen var tok-varm. Gick vidare och kunde till slut se vårt hus på andra sidan ett fält. Tänkte tanken att kanske ta genvägen tvärs över, men risken att Joel skulle studsa ur vagnen fick mig att tänka om och fortsätta längs den halkiga vägen istället. I sista lilla uppförsbacken innan jag kom in på vår väg, hade jag mjölksyra i benen och rumpan! Då var jag gråtfärdig!! Äntligen hemma, iskall och trött och svettig, vaknade Joel och var hungrig. Medan jag satt och ammade honom funderade jag på vilken enorm träningsvärk jag kommer få om ett par dagar. Läskigt att man kan tappa precis ALL kondition och så mycket muskelstyrka på några månader. Det blir till att knalla ut och gå lite mer. Lite kortare sträckor kanske...

Jag har i alla fall blivit av med 18 kilo sedan Joel föddes för en månad sedan. Det känns skönt!!